Hubert-Félix Thiéfaine är ett måste när man vill upptäcka den franska musiken. Han klassas bland artister som inte går att kategorisera och när man ber honom definiera sin musikstil, svarar han: “Jag gör Thiéfaine musik”
Ni är alltså välkomna att upptäcka en artist utan like och vi uppmuntrar er att skaffa hans album.
Hur blev du musiker?
År 1963, i skolan, var jag endast 13 år gammal men förstod snabbt att en sångares yrke måste vara intressantare än yrket för någon som “skrynklar papper” i en fabrik som tillverkar lim eller strykjärn! Jag var då övertygad om att alla artister kör omkring i monstruösa V 12:or, omgivna av en massa groupien.
Vilka musiker eller artister har influerat dig?
På den tiden, John Lee Hooker, av en total slump! (Någon hade lagt hans skiva i ett fodral för gregoriansk musik!) Stones, förstås, liksom även Swinging London banden (Animals, Them, Yardbird, Kinks.), därefter Bob Dylan & sedan Léo Ferré. När det gäller litteraturen, var det Baudelaire, Rimbaud, Céline, Miller, de surrealistiska poeterna, the Beat Genertaions författare & många andra. Nu talar jag endast om dem som påverkade mig då jag var mellan 15 och 20 år gammal. Efter detta är det mycket mer splittrat. Jag har framförallt försökt vara min egen herre, även om detta låter pretentiöst, t.o.m. bedräglig.
Vilka är de positiva och negativa aspekterna med att vara musiker i Frankrike?
Jag ångrar att jag läste latin och grekiska i skolan och inte engelska, vars grunder jag har varit tvungen att lära mig mycket senare. För franskan är på väg att bli ett dött språk i en värld som blir allt med engelskspråkig, även Frankrike. Den franska sångaren är alltså en utdöende art. Däremot har Frankrike, i motsats till många andra länder, städer med byggnader som lämpar sig för konserter. Detta gör att vi kan göra rätt långa turnéer och när man tar i beaktande de regioner som ligger fjärran (departement d’Outre-mer), som Nouméa, Saint-Pierre och Miquelon, kan man nästan tänka sig en internationell karriär!
Vilken bild har du av Finland och finländarna?
Jag beklagar, men jag känner verkligen inte till något om Finland. Jag föreställer mig utbredda vidder täckta av björk (jag vet inte varför björk!), med trupper utrustade med missiler och radar längs med den ryska frontlinjen. Och julgubbar överallt! Och snö, snö och åter snö! Precis som i Jura bergen! Jag känner mig verkligen eländig på denna fråga.
Vilken bild har du av finsk musik?
Jag vet inte heller nåt mera om finsk musik. Med undantag av Sibelius.
Hur skulle du beskriva din musikstil?
I allmänhet nöjer jag mig med ryktet som säger att “det är Thiéfane musik”. Detta gör att jag ofta slipper definiera min musik. Jag älskar rock. Jag älskar poesi. I New York skulle de kalla denna genre för “litterär rock”. Jag medger dock att ordet litterär gör mig lite rädd. Låt oss säga att jag är en sorts “mångfacetterad” sångare.
Har du redan tänkt på att ändra på din musikstil? Hurdan stil kunde du tänka dig välja?
Jag utgår alltid från att mitt varje album bör vara nytt och annorlunda. Men jag har inte ännu kommit på hur jag kunde ändra på molekylerna i min hjärna, eller ändra på mitt hjärtas slag.
Mitt senaste album är radikalt annorlunda jämfört med det jag gjorde tidigare. Jag har övergått från en rätt traditionell rock till en mera “Bristol skolan” inriktad, som ibland innehåller instickare från Hip Hop. Men som tydligt framgått, så har såväl kritikerna som publiken återfunnit min stil.
Jag tror att då man helt och hållet ger sig in på det man gör, blir stilen det man är. Stilen är skaparens essens.
Nu, om jag verkligen kunde förändra mig, skulle jag fixa så jag var antingen Madonna eller Michel Jackson! Jag tycker mycket om “stilen” på deras bankkonton!
Vad beskriver du i dina sånger?
Det är en ganska svår fråga. Jag har skrivit ett par hundra sånger och var och en har sin egen historia, sin egen struktur, sitt eget tema och främst av allt sitt eget humör. Hur som helst, om jag måste sammanfatta, skulle jag säga att jag använder mänsklighetens eviga problem ur ett vardagligt perspektiv. De fundamentala teman som sysselsätter mänskligheten är rätt avgränsade: livet, kärleken, döden, skämtet, Gud och kanske främst av allt syster Teresas sexualitet! Och det är allt! Detta är också en av orsakerna till att jag en hel del har vänt mig till de surrealistiska poeterna. De tillför överraskande avvikelser som i huvudsak gäller tokigheter och drömmar.
Vilken sång i din repertoar är din favorit sång?
Utan tvekan den senaste sången på mitt senaste album “Les Fastes de la Soiltude”. För mig är det som en sångsvans sång. Det är kanske definitivt min sista sång. Men, det är alltid känslan jag har efter att jag slutfört ett album. Jag är alltid så rädd för nästa! Det är nu fyrtio år som jag skrivit min sista sång!
Ger du regelbundet konserter? Föredrar du scenen eller studion?
Min senaste turné var min elfte eller tolfte på tjugo år. För mig så är en sång verkligen klar, först då jag framfört den på scen. Jag tvekar inte med att ännu i det skedet ändra på vissa ord eller melodier. Jag måste faktiskt medge att jag gillar talet tre. Mitt namn består av tre element. Jag har även tre parallella och varandra kompletterande liv; ett av ensamhet och tysthet där jag skriver och komponerar; ett mera socialt liv, i studion, där jag arbetar med ett team och slutligen ett offentligt liv där jag uppträder på scen.
Under processen att skapa ett album, vilket skede eller vilken stund föredrar du?
Den bästa stunden under födseln för en kvinna, är när hon har babyn vid sin sida, i sin vagga. I processen att skapa ett album, är nog bästa stunden utan tvekan när skivan finns på skivhyllan hos försäljaren.
Vilka artister eller musiker lyssnar du på för tillfället?
Jag lyssnar relativt lite på musik, vilket nog går ihop med mitt liv som artist. Jag känner få kor som dricker mjölk och få hästar som spelar på trav.
De senaste åren har jag främst lyssnat på grupper som Massive Attak, Morcheeba, Propellershead, Portishead. Lite rap med folk som Notorious Big eller Ice Cube och speciellt modern musik: låt säga från Claude Debussy till Gavin Bryards eller Phil Glas via Aaron Copeland eller Stravinsky.
Och under nattens dunkla timmar, när det känns melankoliskt, lyssnar jag åter på gamla vinyl skivor med blues och rock, ibland även lite jazz med Albert Ayler eller Coltrane.
En dum fråga…vilken är din favorit sång?
Utan att fundera desto mera skulle jag säga: “I want you” av Bob Dylan, men även alla övriga låtar på “Blonde on Blonde” eller “Highway 61 revisited” duger. Jag tror att år 1966 var avgörande för rocken i allmänhet och för mig som fyllde 18 år. Jag tror att albumet “Blonde on Blonde” av Dylan eller “After Match” av Stones verkligen slungat mig in i den slutliga beslutet att vilja fortsätta skriva låt texter.
Vad tycker du som låt skrivare och som sångare om Internet?
Svaret på denna fråga hittar du på www.thiefaine.com. Vi har många gånger fått beröm för att dessa sidor är väl upplagda. Dessa sidor fylls på och uppdateras regelbundet av våra två “webmasters”, Jérôme & David. När det gäller användarrättigheter och royaltyn, vill jag framhålla att Internet nog inte är den främsta källan till våra problem. De som säljer själv brända skivor till ett billigt pris är mycket lömskare & skadligare. Och om man måste snacka om den aktuella krisen för CD skivan, kan man lägga till konkurrensen som kommer från video spel, DVD och andra accessoarer som i dagens läge är en del av de nödvändiga apparaterna för medel konsumenten.
Använder du en dator då du förbereder ett album eller en sång?
Lilith, som är mitt eget produktionsbolag, har skaffat ett hus som vi utrustat med en studio där jag väl kan ta emot fyra till sex personer. Det är ett ställe där jag har arbetat med förberedelserna till mina tre senaste album. För det följande albumet har jag även tänkt sköta den senare delen av produktionen, det vill säga själva mixandet, där. Vi brukar också repetera vissa delar inför konserter i denna studio. Eftersom jag länge jobbade ihop med en person som till utbildningen var programmerare, så har jag alltid varit omgiven av datorer & detta ända från början av min karriär.
Vilka är dina framtidsplaner?
Jag har nyligen avslutat en lång turné. Mitt nästa stora projekt består i att vila mig och ladda batterierna innan jag beger mig på nya äventyr. Kanske blir det ett nytt album, om man kan ge mig ett lås system mot pirat brända kopior. I annat fall blir det ingenting. För att göra ett album räcker det inte enbart med begåvning. Det krävs även mycket arbete. Och jag har inte tänkt arbeta gratis i ett samhälle där allt jobb obligatoriskt belönas med lön. Jag tänker inte bli en trubadur slav till en legaliserad piratism!
Kunde du tänka dig att komma till Norden och hålla ett par konserter?
Jag tycker mycket om stämningen i länderna i norr, men tyvärr känner jag endast till de som finns i Amerika (Canada – Terre Neuve). Att resa i norra Europa är ett gammal dröm som jag nog i nåt skede vill förverkliga. Så varför inte det i samband med en konsert i Helsingfors? Jag kunde då tillika fortsätta min studie av alkoholerna runt om i världen. På tal om det, vad är national drycken i Finland?
En intervju gjord av Vincent Lefrancois / Nina Lindeman
January 24th, 2007
Hur beslöt du dig för att bli musiker?
På grund av ett knä! I början var musiken främst något i min när omgivning; min pappa spelade piano, mina bröder gitarr utan att glömma bort mina tanter och farbröder! Allt detta plus att jag lyssnade på skivor dagarna i ända, klassisk musik osv. I detta skede föredrog jag dock Art Deco, och höll på med teckning, då jag plötsligt en dag fick problem med mitt knä. Jag var sängbunden i 6 månader! Jag lärde mig då att använda gitarren. Jag vet inte om man kan säga att det är ett beslut, det är livet!
Vilka musiker eller artister har påverkat dig?
Min favorit är och har alltid varit förresten, Maurice Ravel och alla stora kända klassiker. Django R. För gitarren förstås, Barnay Kessel, Chet Artkins, O. Moore och jag glömmer säkert många, men låt dem förlåta mig. Däremot när det gäller olika intryck, kommer de från överallt i min vardag, inte alltid speciellt musikaliska för den delen heller. T.ex. ljudet från en brödrost kan utlösa ett litet någonting!
Vilken bild har du av Finland och finländarna?
I mitt huvud har jag endast vackra visioner om Finland, men ändå lite mer än en turist!
Känner du till finsk musik eller finska artister?
Jag kan tyvärr inte skriva namnen som jag möjligtvis hört , förutom inom film: Aki Kaurismäki.
Hur skulle du definiera din musikstil?
Skådespelaren Johnny Depp säger alltid att jag var en av de första inom punken! Det räcker för mig då det kommer från honom.
Tycker du att din musikaliska stil förändrats mycket under årens lopp?
I vilket fall som helst måste man förändras, åtminstone utvecklas. Tekniken och alla dessa maskiner ger ett annat ljud och på så sätt en annan stämning. Men det skulle vara svårt för mig att byta skonummer, den kommer alltid att vara 42 ! Alltså..
Hur upplever du dessa förändringar?
Förändringar skakar alltid lite, jag föredrar spontanitet: 1 set ackord, 4 musiker, 1 2 3 (4) och vi började. Nu går tekniken före allt annat. Som tur finns det elektricitet!
Vilken sång i din repertoar är din favorit sång?
Jag har egentligen inte någon favorit, om det inte skulle vara sista sången jag framför vid ett framträdande. Därefter är det slut och jag återvänder till min loge. För jag älskar loger! Det är ett litet hemligt ställe där man kan drömma, man kunde säga före och efter verkligheten på nåt sätt för ofta är det så att Paris just då håller på att vakna.
Föredrar du scenen eller studion och varför i så fall?
Jag föredrar scenen för det är direkt. Det existerar en dialog, något som måste uppstå med publiken. I studion är « publiken » mycket avgränsad och gör inte annat än kritiserar, försöker döda flugorna, kunde man säga. Men den glömmer är att det svåraste är just att fånga dem!
Under processen att skapa ett album, vilket skede eller vilken stund föredrar du?
Om man talar om etapper, föredrar jag slutrakan som leder till målet. Som en tom sida för en författare är början, måste jag alltid “tömma” det som finns i öronen. Man påverkas alltid och när en början till en sång eller ord kommer, blir man glad och vill dela med sig. Alltså denna början är bara en bland andra, fostret kan börja utvecklas. Även om födseln alltid är mödosam…
Är du alltid spänd för vilken publikens reaktion kommer att vara när du ger ut ett album eller en låt?
Jag kan endast befara oförståelse. Det är det värsta för då säger jag mig själv att jag måste ha uttryckt mig dåligt, antingen i orden eller i min musik. Hur som helst så är det som ett äktenskap, man måste genomleva dessa motgångar för att bättre kunna uppskatta de fina stunderna.
Vilka artister eller musiker lyssnar du på för tillfället?
Jag lyssnar över huvudtaget mycket för jag lyssnar på en jazz radiostation, Paris Jazz, för att vara precis. Utan att glömma bort Birelli Lagrène och Khalif Chahima.
Vad tycker du som låt skrivare och som sångare om Internet?
Det borde vara ett lyckligt äktenskap, men ibland kan någondera svika den andra. Internet sprider information på ett otroligt sätt men den är samtidigt översvämmad med information. Om man vet exakt vad man söker, är det bästa verktyget som finns, men det förblir alltid en maskin.
Vilka är dina framtidsplaner den närmaste månaden och åren?
Inga speciella projekt men saker som händer. Tyvärr är jag ingen arbetsnarkoman. Lite tv, både direkt och färdigt inspelat och en film i december. Främst av allt att ta hand om mina katter på Korsika.
Kunde du tänka dig komma till Norden och hålla ett par konserter?
Komma? Förstås! Utan vidare! Ett par konserter? …jag vet inte.
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Nina Lindeman
January 24th, 2007
När, och under hurdana omständigheter, blev du musiker?
MB: Först och främst kan jag inte säga att jag beslöt mig för att “bli musiker”. Min första kontakt med musiken var väldigt naiv, mer som lek. Men naturligtvis, en dag valde jag musiken. Då var jag 20 år gammal.
Vilka musiker eller artister har mest influerat ditt liv och ditt arbete?
MB: Att bli influerad är ett omedvetet fenomen. Jag menar att jag aldrig egentligen vetat vad det är som fått mig att utvecklas. Men min favoritartist är Bob Marley. Har det influerat min musik?
Vilka är för- och nackdelarna med att vara musiker/sångare i Frankrike?
MB: Jag vet inte vilka skillnaderna är i jämförelse med andra europeiska länder. Men precis som i alla yrken finns det både för- och nackdelar.
Det mest positiva är säkert att vara helt fri, det vill säga att kunna berätta de berättelser jag vill, på mitt sätt, att tjäna pengar på det - och att eventuellt ännu få applåder för det!
Men den negativa aspekten har samma ursprung: all denna frihet är inte så lätt att förvalta som det kan verka. Ibland kan jag bli mycket förvånad över mig själv.
Vilket intryck har du av Finland och finländarna?
MB: Jag har redan rest i Norden, överallt utom i Finland!!! En dag ska jag åka dit. Jag skulle säga att finländarna är mycket långa, robusta (inte bara kroppsligt), hederliga, stolta, rationella?
Vilket intryck har du av finsk musik? Känner du till finska artister eller musiker?
MB: Jag har ingen aning. Jag beklagar.
Hur skulle du karaktärisera din musikstil?
MB: När människor frågar mig brukar jag svara: “Först och främst är det chansoner. Romantiska, melankoliska, men med ett slags humor i bakgrunden”. Jag säger också att mina sånger är lugna, och att jag försöker göra saker lite annorlunda än de artister jag känner till.
Har du funderat på att helt och hållet byta musikstil? Ifall ja, vilken stil skulle du välja?
MB: Jag väljer inte en stil. Det ä r helt enkelt min stil. Även om jag skulle vilja byta skulle jag inte kunna! Min stil ändras långsamt i takt med att jag själv ändras.
Vilka ämnen eller teman ger du uttryck för i dina sånger?
MB: Jag försöker översätta känslor som jag upplevt. Det kan röra sig om svartsjuka, tristess, kärlek, glädje, ovisshet… För att tala om dessa ämnen använder jag alltid ett slags metafor - jag tycker mycket om metaforer.
Vilken är din favorit bland låtarna i din repertoar, och varför?
MB: Naturligtvis tycker jag om alla mina låtar. Men ibland föredrar jag att sjunga den ena och ibland den andra… Ärligt talat vet jag inte varför! (Kanske jag kan skriva en låt om det!)
Turnerar du regelbundet? Föredrar du att spela din musik inför publik eller i studion?
MB: Det är två helt olika saker. Så olika, att det är omöjligt att välja. Det finns ett element av fara när man är på scen. I studion också, men det är i mitt tycke mer “intellektuellt” - jag menar att faran i detta fall är något som man verkligen har tid att reflektera över.
Vilket skede föredrar du i arbetet med ett album? Varför?
MB: Det beror på. Jag kan säga att det är när allt fungerar, när man känner att man tagit rätt beslut. Det kan göra mig verkligen lycklig!
Vilken slags musik eller vilken artist lyssnar du regelbundet på?
MB: För det mesta lyssnar jag på svart musik av alla slag. Det kan vara afrikansk musik (70-tals eller etno), kubansk musik, brasiliansk musik, reggae, jazz, funk.
En dum fråga… men vilken är din favoritlåt bland alla låtar du hört under ditt liv, och varför?
MB: Jag har redan försökt svara på denhär frågan, men jag är ledsen, jag kan inte svara på den. (Jag kan säga att det skulle vara en låt av Bob Marley).
Har du en web-sida? Ifall ja, vilken slags information och uppgifter lägger du ut på nätet?
MB: Bara information om albumen, turnéerna och orden till sångerna. Jag gillar inte riktigt användningen av Internet som en “kul grej”.
Använder du datorer eller hemstudio under arbetet med album eller sånger?
MB: Inte egentligen. Jag bandar in mina sånger på ett mixerbord, och så har jag för vissa sånger använt professionella redskap i editeringen. Det är allt.
Vilka är dina planer på kort och på lång sikt?
MB: Konserter, konserter, konserter. Nästan 100. Största delen i Frankrike (några i Belgien, i Schweiz och i Japan). Några blir solokonserter med min gitarr och andra med ett band längre fram på våren. Jag försöker också hitta en lägenhet att köpa i Paris.
En intervju gjord av Vincent Lefrancois / Heidi johansson.
January 24th, 2007
Hur blev du musiker?
Min pappa var passionerad av jazzmusik och jag har därför haft möjligheten att lyssna på mycket musik redan tidigt i min barndom. Min tant var klassisk piano solist och nästan alla medlemmar i min familj spelade nåt instrument. Min bana såg dock ut att rikta sig mera mot teckning, men när jag var elva år blev jag passionerad av att spela gitarr. Efter det har jag inte slutat att musicera!
Vilka musiker eller artister har influerat dig?
Praktiskt taget alla grupper på 60-talet, från Jimi Hendrix för gitarren till Led Zeppelin för kompositionerna eller ännu Pink Floyd, the Whos och jazz gitarrister som Larry Carlton, Roben Ford och Johnny Winter. Senare, på 80-talet, var det grupper som U2, The Cure och Prince och ännu senare Jeff Buckley, Chis Withley och Nine Inch Nails. Jag är som en svamp, jag suger åt mig all sorts musik, från rock till jazz, via techno och klassisk musik.
Vilka är de positiva och negativa aspekterna med att vara musiker i Frankrike?
Att arbeta med musik ställer dig konstant inför osäkerhet gällande framtiden. Man måste ibland verkligen tro på sig själv och vara beslutsam på att fortsätta. Ofta är det mycket arbete för endast en liten stund av ren lycka – men det är värt det!
Vilken bild har du av Finland och finländarna?
Utbredda slätter av snö med “mån skor”, nej, inte vet jag. Man kan inte prata om det man inte känner till. Internet närmar oss något, hur som helst. Tanken om att åka och titta och träffa människorna fascinerar mig dock.
Vilken bild har du av finsk musik?
Hård rock i massor med långhåriga killar som spelar mycket snabbt på sina gitarrer, va? Elektronisk, relativt hi-tech musik.
Hur skulle du definiera din musikstil?
Pop rock med starka influenser av blues.
Har du redan tänkt på att ändra på din musikstil? Hurdan stil kunde du tänka dig välja?
Jag har aldrig tänkt på att ändra på min musikstil, eftersom jag gör sådan musik som jag känner för. Man kan byta stil ännu då man söker sin egna. Dock ger mig träffar med andra musiker mycket och jag låter mig påverkas av stunden.
Vad beskriver du i dina sånger?
Kärlek, alltså om allt det som får oss att lida, om alla våra motstridigheter, om mina svagheter. Lyckligtvis är jag inte ensam om dessa (skratt). Jag undviker alltför aktuella ämnen, jag föredrar att avslöja mig själv, och belysa det som sker i det undermedvetna. Jag använder mig även av automatisk skrift som jag bearbetar efteråt och som tar fram många saker som vi inte kan manipulera.
Vilken sång i din repertoar är din favorit sång?
“A ma place”, en mycket vacker text av min väninna Zazie, en stor fransk artist. “Qu’on m¨’oublie” är en mycket vacker text av Ilhem Kadid och “Eteins la lumière” som är en vacker text av underskriven.
Ger du regelbundet konserter?
Jo, jag ger mycket konserter och snart skall jag uppträda med ett nytt gäng, en rock trio bestående av bas, trummor, gitarr, en 13 personers stråkorkester och maskiner. Det är ganska så mäktigt och jag är verkligen entusiastisk.
Under processen att skapa ett album, vilket skede eller vilken stund föredrar du?
Början, då idén föds och inget tankearbete ännu utförts. Men jag älskar att vara och i studion och banda. Slutet gillar jag däremot inte, då drömmen dör och man är tillbaka i verkligheten.
Vilka artister eller musiker lyssnar du på för tillfället?
Beth Orton, Smashing Pumpkins, Audiovent och Joni Mitchell.
En dum fråga…Av alla låter du hört, vilken är din favorit sång?
Det är verkligen en dum fråga eftersom jag inte tänker bosätta mig på en öde ö.
Vad tycker du som låt skrivare och som sångare om Internet?
Jag ser inte direkt sambandet, men du kanske tänker på piratism. Det är klart att en stor del av artisternas inkomster kommer från användarrättigheter. En pirat kopierad CD, det är ett sätt att ifrågasätta artistens möjligheter på medellång sikt. Och när alla lyssnar endast på “Star Academy” i radion, får vi se om världen utvecklas mera. Dessutom är en pirat kopierad CD av klart sämre kvalitet.
Använder du en dator då du förbereder ett album eller en sång?
Jo, en Mac och jag arbetar med en “digital performer”.
Vilka är dina framtidsplaner?
Jag skall alldeles snart släppa ut albumet “Best of”, sedan blir det konserter, bandning av ett nytt album, gå och dricka ett par glas med kompisarna och åka på semester med min fästmö.
Kunde du tänka dig att komma till Norden och hålla ett par konserter?
Om du lånar mig en varm jacka, så kommer jag mycket gärna. Det är faktiskt min hund Zens, som är en husky, dröm och den pratar om det varje dag!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Nina Lindeman
January 24th, 2007
När och hur beslöt du dig för att bli musiker?
K: Jag köpte mina första plattor då jag var 14 år (Creedence Clearwater Revival, The Who och Johnny Halliday, vår franska rockstjärna). Medan jag lyssnade på dem tänkte jag “Och varför inte jag?”. Jag köpte den billigaste gitarren jag kunde hitta, och började spela.
Vilka musiker och artister har betytt mycket för dig i ditt liv?
K: Många. Det beror på tidpunkten, men Gainsbourg, Dr Feelgood, Jacques Dutronc, David Bowie, Jacques Brel… har varit mycket viktiga. Men också Boris Vian, René Char eller Antonin Artaud, The Last Poets, afrikansk och arabisk musik… Ibland är det mer ett slags inflytande som påverkar mitt sätt att vara som artist än ett direkt musikaliskt inflytande.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att vara musiker i Frankrike?
K: Fördelen är att vår förflutna försett oss med en helt unik musikstil som har många möjligheter, men samtidigt är ganska enkel. Den finns i våra gener, precis som flamencon hos spanjorerna.
Nackdelen är att vi lever med detta förflutna istället för att försöka modernisera det. Vi föredrar att imitera de internationella Tio i Topp artisterna för att det verkar mer attraktivt än våra egna rötter. De afrikanska musikerna är nog mer öppna för sin kultur än vi för vår.
Vilket intryck har du av Finland och finländarna?
K: Ett intryck av vithet, lugn och tysthet, likt en sol som lyser över isen.
Vilket intryck har du av finsk musik?
K: Jag tror att ni har samma slags musik på radio som vi! Det är svårt att höra finska artister i Frankrike. Jag känner bara till två namn: Heikki Sarmanto och The Poppoo. Jag såg dem uppträda i Paris. De två konserterna var mycket bra. Med Heikki skulle vi skriva låtar tillsammans, men vi hittade ingen gemensam tid, så det blev inte av.
Hur skulle du definiera din musik?
K: Jag skriver chansoner, man kunde säga att det är “nutidens franska chanson”. Låttexterna är mycket viktiga för både min publik och mig, men jag är också mycket mån om musiken. Jag hoppas att mina sånger också skall locka utlänningar. Lite på samma sätt som amerikansk och ungersk musik för mig, även om jag inte förstår orden!
Har du funderat på att helt byta musikstil?
K: Jag har redan gjort det. 1977 var jag med i ett band som hette Starshooter och vi spelade punk! Det är lång väg mellan igår och idag. Ibland gör jag musikaliska experiment. 1998 gjorde jag ett album som heter “Metropolitan” och som kunde kallas “elektronisk chanson”. Ett år senare var jag på scen med Enzo Enzo, en fransk sångerska, för att göra en show med stepp och dans… Nuförtiden då jag skriver låtarna till ett nytt album väljer jag snarare ett humör än en musikstil. Det är en fråga om arrangemang. Jag vet inte åt vilket håll jag kommer att gå i framtiden. Det beror på vem jag möter, vart jag reser - på allt och på inget…
Vad handlar dina låtar om?
K: Sedan några år tillbaka försöker jag undvika att berätta historier. Jag bara börjar skriva och upptäcker i och med själva skrivandet vad som kommer ur mitt huvud. Till slut kan det hända att det blev en historia, eller bara en känsla - eller något helt annat. Jag är min första läsare. Jag tycker mycket om att bygga poetiska broar mellan vardagsproblem och filosofiska ämnen.
Vilken är din favorit bland sångerna i din repertoar?
K: Idag klockan 17.15 är det “A quoi rêvons-nous?” (Vad drömmer vi om?), för när jag sjunger den drömmer jag. Orden är helt enkelt som känslor. På scenen kan man lätt improvisera, och ibland tar sången 20 minuter!
Turnerar du mycket? Föredrar du scenen framför studion?
K: Jag föredrar alltid att spela på scen. Jag har intrycket av att ha hållit på och turnerat i flera år, och bara haft pauser för att spela in nya låtar.
Vilket skede föredrar du i arbetet med ett nytt album?
K: Att skapa nya sånger. När jag är helt ensam med min gitarr som en båt på havet och hittar en ny ö av ord, en ny himmel av musik. I den stunden ser allting så vackert ut! Allt verkar vara möjligt. Jag hör otroliga saker i mitt huvud. Sen går det bara så långsamt att få dem på band.
Vilken musikstil eller vilka artister lyssnar du på just nu?
K: Det varierar med känslor och humör. Jag byter ganska ofta. Jag köper mycket skivor. Framför allt gillar jag musik som överraskar mig, musik som jag inte förstår första gången jag hör den. Lalo Schifrin, Esquivel är ofta återkommande gäster i min CD-spelare. Under en hel vecka kan jag lyssna endast på Jacques Brel, Suzanne Vega eller Brian Eno.
En dum fråga… vilken är din favoritlåt?
K: Kanske “Downtown” med Petula Clark för att jag gillade den då jag var liten, och nu då jag hör den igen märker jag att det verkligen är en bra och mycket väl gjord låt.
Vad anser du om Internet i egenskap av musiker och låtskrivare?
K: Jag tror att vi kommer att hitta en lösning på problemet med upphovsrätt. Tack vare Internet och hemstudior är det mycket lättare att sprida sin musik utomlands. Det är början på en ny era för oss. Det är mycket intressant.
Använder du datorer eller hemstudio under arbetet med ett nytt album?
K: Förstås. Jag jobbade under flera år med någon som hade sådan slags utrustning. Jag hade inte lust att använda den själv. Det var för invecklat och för dyrt. Eftersom jag inte mera jobbar med denna person beslöt jag mig för att köpa en egen dator för att kunna jobba med mitt nya album. De första dagarna var ganska deprimerande. Jag visste inte vad det var att jobba ensam med maskiner… Jag ville kasta allting ut genom fönstret, inklusive mig själv! Efter några veckor blev det bättre. Idag känner jag mig mer självständig och mer säker på mitt arbete för jag har mycket mer kontroll över det än förr.
En intervju gjord av Vincent Lefrancois / Heidi johansson.
January 24th, 2007
Hur började du sjunga?
Jag började med sånglektioner när jag var 13 år gammal. Egentligen var det så, att mina föräldrar skrivit in mig i en dansskola när jag var 3 år, och när jag sen var 13 år hade skolan ändrats till en teaterskola. Det är alltså då jag valde att börja sjunga och spela teater.
Vilka musiker eller artister har påverkat dig?
I huvudsak är det Madonna som påverkat mig. Min pappa var en “fan”… han hade alla hennes skivor. Alltså badade jag i hennes musik ända sen jag var alldeles liten.
Kan du berätta hur ditt samarbete med Mylène Farmer började?
Jag träffade Mylène år 2000, då jag spelade in sången “Moi Lolita”.
Vilka är de positiva och negativa aspekterna med att vara musiker i Frankrike?
Jag tycker inte att det finns negativa sidor med att vara sångerska i Frankrike. Publiken är trogen och jag tycker att medierna jobbar på ett rätt intelligent sätt.
Hur förklarar du din internationella succés?
Jag kan egentligen inte förklara den för mig själv… det är verkligen en trevlig överraskning. Och man kan säga att jag är mycket stolt över att representera Frankrike utomlands.
Vilken bild har du av Finland och finländarna?
Jag känner inte till Finland, men jag föreställer mig att det är ett soligt men kyligt nordiskt land.
Känner du till finsk musik eller finska artister?
Till denna dag, känner jag inte till finska artister.
Hur skulle du definiera din musikstil?
Jag skulle kunna säga att min musikstil är främst POP !
Vilken sång i din repertoar är din favorit sång och varför?
Min favorit är nog “Moi Lolita”, för det är min första sång. Det är den låten som gjorde mig känd för en stor publik.
Föredrar du scenen eller studion och varför?
Jag gillar mycket tiden som man jobbar i studion, speciellt när man jobbar i en så härlig omgivning som tillsammans med Mylène (Farmer) & Laurent (Boutonnat). Men, mötet med publiken vid en konsert är också ett magiskt ögonblick och unikt varje kväll.
Under processen att skapa ett album, vilket skede eller vilken stund föredrar du?
Mest, under processen att skapa ett album, gillar jag ….stunden då jag upptäcker sångerna. När jag hör musiken för första gången och när jag för första gången upptäcker texterna.
Vilka artister eller musiker lyssnar du på för tillfället?
För tillfället måste jag säga att jag lyssnar mycket på en fransk artist som heter DIAM’S… och även Robbie Williams.
En dum fråga… vilken sång är din favorit sång?
Min favorit låt heter “Le Grand Secret”, av gruppen “INDOCHINE”
Vad tycker du om Internet?
Internet… det innebär en hel del fördelar för kulturen men även för mitt dagliga liv… det är praktiskt och snabbt.
Och som artist?
Som artist är jag mera skeptiskt… p.g.a. pirat kopieringen. Det är en stor broms när det gäller kreativitet.
Vilka är dina framtidsplaner för de närmaste månaderna och åren?
Mina framtidsplaner… det är fortsatt turné i Frankrike. Och efter det hoppas jag på ett album och en live dvd…… och eventuellt en resa till Finland!
Skulle du vara beredd att komma till den Stora Norden för att ge några konserter?
En konsert i Norden ? Mycket gärna! Om publiken bara är varm!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Nina Lindeman
January 24th, 2007
När och hur grundades ert band?
År 1994 i stadsdelen Fél Piat i norra Marseille.
Varifrån kommer namnet på ert band?
Troisième oeil (det tredje ögat) är ett slags livsåskådning. Det är lite som en filmkamera som går omkring och filmar överallt i världen.
Vilka musiker har influerat er?
Marvin Gaye, Public Enemy, Eric B. Rakim, KRS 1, EPMD
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att vara musiker?
Fördelarna är att dela musiken, att träffa nya människor, att få möjligheten att dela med sig av sina tankar och känslor. Nackdelen är att det finns några människor som missbrukar sin makt.
Vilket intryck har du av Finland och finländarna?
Ett vackert land där det bor tystlåtna och försynta människor.
Känner ni till finländsk musik eller finländska artister?
Nej.
Hur skulle ni definiera er musikstil?
Som hiphop.
Har ni någonsin funderat på att byta musikstil?
Nej.
Vad handlar era sånger om?
Fred, solidaritet, att dela erfarenheter, att respektera andra… allt sådant som kan förbättra livet.
Vilka är era favoriter bland låtarna i er repertoar?
Jo Popo: Si Triste
Boss One: Faudrait leur dire
Turnerar ni regelbundet ?
Jo, vi har turnerat bland annat i Frankrike, Belgien, Schweiz och Kanada.
Föredrar ni scenen eller studion?
Vi föredrar båda scenen.
Vilket skede föredrar ni i arbetet med ett album?
Boss One: inbandningen
Jo Popo: mixandet
Vilken slags musik lyssnar ni på just nu?
Boss One: Jag lyssnar på min egen musik. Jag håller just nu på med ett soloalbum och har helt fullt upp med det!
Jo Popo: Jag lyssnar på rap.
Vad anser ni om internet i egenskap av musiker?
Internet hämtar världen närmare en, och är på det sättet en intressant grej.
Hurdana planer har ni nu?
I september eller oktober utkommer Boss Ones album, sedan turnéer.
Skulle ni kunna tänka er att komma hit upp till Norden på några spelningar?
JO, förstås!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Heidi Johansson
January 24th, 2007
Hur föddes Double Nelson?
Bandet grundades 1986. Vi ville inte jobba, bara gå omkring och slappa.
Varifrån kommer namnet Double Nelson?
En “double nelson” (på engelska “full nelson”) är ett grepp inom fribrottning. Detta grepp som utförs bakom motståndarens rygg gör motståndaren orörlig.
Vilka musiker eller artister har influerat er?
Punkarna, alla slags galningar, science fiction, u-båtar, udda typer med bra humor, alla slags människor.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att vara musiker i Frankrike?
Det är inte det allra värsta, men ärligt talat är det inte toppen!
Vilket intryck har du av Finland och finländarna?
Jag tänker mig Finland som ett land fullt av hål som är fulla av vatten på sommaren och fulla av is på vintern. Vad finländarna beträffar tänker jag mig att de är rika, buttra och att de tycker om att bada nakna i ifrågavarande hål. (vinter som sommar)
Vilket intryck har du av finländsk musik?
Energisk och originell – men jag vet faktiskt inget om finsk musik. Jag har nog en tendens att sätta musiken från alla de nordiska länderna i samma fack. Alltså kan det hända att jag blandar med svenskarna, eller, ännu värre, med danskarna… Jag beklagar.
Hur skulle du definiera er musikstil?
Eftersom vi har lite svårt att definiera den brukar vi säga att det är ett slags free jazz, utom att det inte är jazz. Men det är ju egentligen inte free heller. Vi kom alltså inte speciellt långt denna gång heller…!
Har ni funderat på att byta musikstil?
Saken är den att vi inte är speciellt bra musiker, alltså spelar vi i stort sätt vad vi kan. Annars drömmer vi om att göra något som skulle vara halvvägs mellan Sepultura och Ali Farka Toure. (dock med mindre teknik)
Vad handlar era sånger om?
Om nästan vad som helst. Det kan handla om allt från ett par skor som förvandlas till en hypersnabb bil, till olika frisyrer som rekommenderats av en afrikansk frisör i Bryssel – med en omväg via u-båten Kursk.
Vilken är din favorit bland låtarna i er repertoar?
Jag tvekar mellan “Come together” och “I can get no”. Kanske den första, för att det är den första – eller så den andra.
Turnerar ni mycket?
Vi försöker göra ett sextiotal konserter per år.
Föredrar ni scenen eller studion?
Om det inte vore för konserterna skulle vi ha lagt av för länge sen. När vi spelar live händer något konstigt som gör att vi spelar mycket sämre än annars, men vi har ändå roligt! Många frågar oss varför vi inte gjort något live-album. Det är inte för att vi inte skulle ha försökt, utan för att det varje gång vi lyssnat på inspelningen har låtit jättedåligt. Kanske det är bara bra?
Vilket skede föredrar du i arbetet med ett album?
När vi spelar in ett nytt album komponerar vi låtarna samtidigt. Det är alltså ganska svårt att urskilja något visst skede eftersom allt är en blandning av idéer, teknik, spelande, ljud… Man kunde säga att det bästa skedet är att lyckas i allt detta.
Den dumma frågan i intervjun… vilken är din favoritlåt?
I kvarteret där vi bor finns en bar där vi känner oss som hemma och där jag spelar biljard. När jag har svårigheter ber jag dem spela “Arise” av Sepultura.
Vad anser du om internet i egenskap av musiker?
Internet är internet, den möjliggör saker som inte var möjliga förr. Men copyrighten kan man ju genast glömma.
Använder ni dator under arbetet med ett album?
Av våra sex album har vi spelat in två i studio. Vad de andra fyra beträffar har vi spelat in dem i våra hemstudior i olika hus på landet, i någon nattklubb medan den varit stängd, eller i förrådsutrymmena på något diskotek i Frankrike, Belgien eller Italien. Datorerna har varit till stor hjälp – när de valt att samarbeta med oss. Men det är fortfarande lättare att spela gitarr när man druckit för mycket än att jobba med Cubase.
Hurdana planer har ni nu?
Planen just nu är att gå ut och spela vårt nya album till alla ställen där de vill ha oss. På samma gång jobbar vi med en science fiction filmregissör – vi håller på att spela in hans tredje kortfilm. Det är vi som gör ljudbandet, och så är vi också med i filmen. Dessutom skulle vi gärna turnera i Afrika, men det verkar svårt. I sommar ska vi ner till några som bor i ett stort hus i södra Frankrike för att spela in ett album, för ärligt talat, den nyaste plattan börjar redan kännas gammal!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Heidi Johansson
January 24th, 2007
Vilka musiker eller artister har influerat dig?
I grund och botten är jag en pop-människa. Jag växte upp till tonerna av Beatles och 70-tals rock. Det är ett stort antal musiker som influerat mig, men kanske allra mest representanterna för amerikansk soul under 60- och 70-talen. Om jag måste nämna fyra artister skulle det vara Frank Sinatra, John Lennon, Marvin Gaye och Brian Wilson.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att vara musiker i Frankrike?
Redan under en lång tid har det varit svårt för franska artister att slå igenom utanför det franska språkområdet. En positiv utveckling under de senaste åren är dock att många musiker plötsligt blivit kända utomlands, speciellt i engelskspråkiga länder, tack vare den elektroniska musiken. Det negativa med att vara musiker i Frankrike är att stå inför en musikalisk miljö som kulturellt sett är 20, kanske till och med 25 år efter den övriga världen. Frankrike upphöjer representanter för populärmusik och chanson till stjärnstatus. Pop-kulturen i Frankrike är praktiskt taget ickebefintlig i motsats till situationen i de andra europeiska länderna, till exempel England. Det är svårt att tillhöra en musikergeneration som, förutom ett par undantag som Serge Gainsbourg och Taxi Girl, inte motsvarar den stora massans smak.
Vilket intryck har du av Finland och finländarna?
För mig låter Helsingfors som en stad täckt av ett tjockt snötäcke. Jag tänker mig en stad som liknar St. Petersburg (?). För att vara ärlig vet jag väldigt lite om Finland. Jag vet att det begås rekordmånga självmord där, och att polarnatten är 50 dagar lång.
Vilket intryck har du av finländsk musik?
Jag vet inte så mycket om traditionell finsk musik. Jag vet att Jimi Tenor kommer från Finland, och jag tycker mycket om det han gör. Jag känner också Pepe Duluxe, Bomfunk mc’s och ett band jag såg på den fransk-tyska kanalen Arte; jag tror de hette Kemopetrol.
Hur skulle du definiera din musikstil?
Som pop-musik.
Har du funderat på att byta musikstil? Vilken stil skulle du välja?
I egenskap av sångare har jag en intressant ställning, för jag företräder ingen speciell stil, utan jag försöker bara framföra låtar. När allt kommer omkring är det väl inte så viktigt vilken musikstil man företräder, utan det viktiga är vad man lägger i musiken; känslorna.
Vad handlar dina sånger om?
Om livet i allmänhet, ibland om mitt eget, om det som väcker känslor och välbehag i oss. I övrigt handlar sångerna om många olika saker, speciellt nostalgi. Jag är mycket fäst vid nostalgi.
Vilken är din favorit bland låtarna i din repertoar?
Jag tycker mycket om låten “You were born” på mitt första album. Jag skrev den då min son föddes. Jag tycker också om låter “Just a little time”. Ifjol skrev jag musiken till modevisningen där männens vinterkollektion presenterades hos Dior. Jag spelade in låten “Solitaire” därifrån. Den ligger mycket nära det jag verkligen är.
Turnerar du regelbundet?
Efter att mitt första album kommit ut åkte jag på en turné runt hela Europa. Jag tycker att ett album ska följas upp av en turné. Just nu håller jag på att avsluta mitt andra album, men det blir nog ingen tid över för turnéer eftersom jag också tar hand om allt som rör mitt eget skivmärke Diamondtraxx.
Föredrar du scenen eller studion?
Jag tycker om att jobba i studion, men det är tungt, för det kräver mycket koncentration. Det är alltid svårt att ge sitt bästa och gestalta en känsla under de knappa fyra, fem minuter som en sång tar.
Vilket skede föredrar du i arbetet med ett album?
Det bästa är när jag har det färdiga albumet i handen, för då har verkligheten fått övertaget. Som barn drömde jag om att få göra en platta. Ännu idag känns det som något otroligt att få chansen att göra och ge ut album.
Vilka artister lyssnar du på just nu?
Just nu lyssnar jag på ganska många saker… mycket pop. Jag lyssnar på White Stripes, Radiohead, Mogwai, Colplay, Lou Reed.
En dum fråga, men vilken är din favoritlåt bland alla du hört?
Min alla tiders favorit? Sex Pistols’ “God save the queen”, Barry Manilows “Copacabana”, Bob Dylans “The times they are a-changin’ “, Marvin Gayes “I heard it through the grapevine”, David Bowies “Ziggy Stardust”.
Vad anser du om internet i egenskap av musiker?
Precis som största delen av dem som använder internet går också jag till Kazaas sidor, och till några andra… alltså har jag inte något att säga om det.
Hurdana planer har du nu?
Jag håller på att bli klar med mitt andra album. Det borde komma ut i januari 2004. Tyvärr kommer albumet inte ut hos Sony; jag lämnade dem på grund av meningsskiljaktigheter vad det konstnärliga beträffar. Personen som jobbade med mitt album trodde att Aerosmith var ett bilmärke! Om mitt eget skivmärke Diamondtraxx kan jag säga att jag håller på att jobba med gruppen “The Eternals” vars första album “Astropioneers” kommer att släppas den 20.5 2003 hos Capitol/Emi.
Skulle du kunna tänka dig att komma hit upp till Norden på några spelningar?
Efter att mitt nästa album kommit ut – när som helst!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Heidi Johansson
January 24th, 2007
Hur beslöt du dig för att bli musiker ?
Ända sen jag var liten har jag faktiskt varit passionerad av musik och sång. Längs med åren har denna passion sedan utvecklats till en verklig ambition. Jag älskade att sjunga. Jag gjorde det dagarna i ända. Genast jag hade en ledig stund, sjöng jag… Det var ett sätt för mig att få utlopp för mina frustrationer, mina sorger och rädslor… Och på detta sätt erkänna dem och ibland även acceptera dem… För mig är det lättare att säga något genom musiken, jag känner mig mera hemma med det.. Det är därför jag beslöt mig för att göra det till mitt yrke.
Vilka musiker eller artister har påverkat dig?
Det finns många, olika och varierande. Alltså skulle en komplett lista vara lång. Låt oss säga Céline Dion och Florent Pagny har påverkat mig med sina röster. Michael Jackson med sin musical pop stil, och på senaste tiden, artister som Alicia Keys… Där är alltså de viktigaste.
Vilka är de positiva och negativa aspekterna med att vara musiker i Frankrike?
Fördelarna och nackdelarna är ungefär de samma överallt. Men för mig är det franska språket en pärla. Det är ett av de rikaste och vackraste språken jag känner till. Som bevis för detta har vi alla dessa anglosaxiska artister som börjar sjunga på franska. (Ronan Keating, Robbie Williams, etc.). Jag säger inte att de övriga språken inte är lika användbara, men låt oss säga att för mig förblir franskan ett av de vackraste språken. Och jag är stolt över att sjunga på franska och representera det franska språket internationellt när jag ger konserter utomlands.
Vilken bild har du av Finland och finländarna?
En dubbelsidig bild. Å ena sidan ett land som är mycket fäst i sin identitet, med invånare som har en något “blöt” men stark karaktär; å andra sidan ett mycket modernt och teknologiskt avancerat land (höga tal per capita gällande hur många har ADB utrustning, använder Internet, har mobiltelefon etc.). Mycket öppet mot yttervärlden (en stor del av finländarna talar en perfekt engelska!). Och slutligen en bild av ett land där det är bra att bo, man har kommit långt gällande socialväsendet, kvinnornas rättigheter, välfärdsstaten, solidaritet mellan generationerna…Ofta citeras just Finland (och Skandinavien i allmänhet) i Frankrike som ett exempel för den ekonomiska och sociala framgången. Ett område där den franska staten, så som den tidigare existerade, håller på att försvinna.
Känner du till finsk musik / finska artister?
Vem känner nu inte till Bomfunk MCs ?! Den finländska musikscenen har exporterat sig enormt till den europeiska marknaden. I främsta hand den finländska elektro-dancen. Det finns också en grej som håller på att ta fart hos oss, en låt som tar lite inspiration av dessa ‘River Dance’ showar med dansare som slår med klackarna… Jag kommer inte mera ihåg namnet, men jag tror att det kommer att vara en stor succés hos oss!
Hur skulle du definiera din musikstil?
Jag skulle säga att det är romantisk pop: fina ballader såväl som mera dansbara låtar. Allt detta i en rätt ungdomlig atmosfär. Och jag vet att såväl de unga som de mindre unga identifierar sig med detta!!
Har du känslan att din musikaliska stil förändrats mycket under längs med åren?
Förstås och det är ju tur!! I Frankrike, har vi gått från “all sorts varieté” till fransk rap och r’nb, utan att tala om den franska “touchen” som erövrade alla världens hörn! Att utvecklas med tendenserna men samtidigt behålla sin själ och autenticitet, det är det som gör musiken mycket rikare och intressantare. Genom att utvecklas och resa i både de olika musikstilarna och sin egen musik, lär man sig, och växer…
Vilken sång i din repertoar är din favorit sång?
För tillfället är min favorit låt den första singeln från mitt album som heter “TOURNENT LES VENTS”. Förstås, älskar jag de övriga låtarna också. Men denna sång är den första av alla. Det är den som gjorde mig känd och jag är mycket stolt över den. Det var med den som allting började.
Ger du regelbundet konserter?
Inte regelbundet ännu men jag skulle gärna börja så snart som möjligt. Å andra sidan har jag redan upplevt otroliga konserter. I Genève i maj, på en viktig festival framför 7 000 personer! I Jakarta, i Indonesien, med en internationell stjärna, Anggun på ett enormt konsertevenemang dit hon bjöd in mig. Förra sommaren i södra Frankrike. Och i september i Tyskland, under festivalen i Saarbrücken.
Föredrar du scenen eller studion och varför?
Egentligen gillar jag dem båda. I studion arbetar man på sångerna med en massa exceptionella författare, kompositörer, musiker och tekniker. Det föds en verklig kemi mellan alla och det är där som grunden ligger för ett bra arbete. Därefter är scenen stunden då man ger allt jobb man gjort till publiken… Enligt min mening finns inte den ena utan den andra!!
Under processen att skapa ett album, vilket skede eller vilken stund föredrar du?
Det är nog inspelningen, för det är då som jag får spela in på band allt det arbete som mognat under flere månader… Det en ytterst frigörande och unik stund.
Vilka artister eller musiker lyssnar du på för tillfället?
Det sista albumet av Céline Dion och det sista av Renaud på franskt håll. Internationellt, Justin Timberlake !
En dum fråga… vilken sång är din favorit sång bland alla sånger du hört?
“Pour que tu m’aimes encore” av Céline Dion.
Vad tycker du om Internet som artist?
En otrolig möjlighet att kommunicera i realtid med världen som omger oss, utbyta idéer med olika människor var än de befinner sig! Det är fascinerande.
Tycker du att Internet utgör ett verkligt hot mot artister (med tanke på användarrättigheter)?
Ja, det är ett verkligt hot i den mån det används för ändamål som inte är hederliga: att stjäla från artisterna deras sånger och samtidigt de potentiella inkomsterna från deras arbete. Att stjäla en målning på ett museum och att ladda ner en låt från Internet, är för mig samma sak! Det är dock inte Internet som är orsaken till det hela utan det sätt på vilket människor använder det. Det är mycket allvarligt. Samtidigt kan man fråga sig om man enbart kan anklaga användarna? De skyhöga priserna på skivorna, den dåliga artistiska kvaliteten på vissa album och CD:ns bristande dragningskraft har även lett till att den breda publikens minskade förtroende. Dessa är saker som producenterna kunde ha försökt åtgärda tidigare…
Vilka är dina framtidsplaner för de följande månaderna och åren?
Först av allt skall jag slutföra det mycket väntade albumet jag håller på med och därefter släppa ut det på marknaden i början av år 2004 !
Skulle du vara beredd att komma till Norden för att ge några konserter?
Med glädje!!! Om man bara bjuder in mig!!! Nåja, nu har jag sänt ut budskapet!! Alltså, när avgår mitt flyg till Helsinki? En stor kram till alla som lyssnar på KSL Helsinki. Tack för ert stöd och vi hörs snart!
Intervjun gjord av Vincent Lefrancois / Nina Lindeman
January 24th, 2007
Documents précédents
|
Forum
